Midsummer Solo Challenge by Båtagent – succén!

En vecka har gått sedan vi avslutade första upplagan av det som skulle kunna kallas för den största utmaningen för soloseglare på västkusten – Midsummer SoloChallenge. Vi har förutom sova ikapp ett par dygn utan sömn även hunnit smälta intrycken och börja gå igenom allt bild och filmmaterial från eventet. Vilket äventyr det var! 

För dig som läser detta och inte redan är införstådd; Midsummer Solo Challenge by Båtagent är en solosegling med start och målgång utanför Marstrand efter rundning av tre punkter varav den nordligaste är Ramskärs fyr strax söder om Koster. Sträckningen går alltså genom hela Bohuslän och blir totalt ca 125 M. Initiativet till att starta detta event togs för ett halvår sedan och intresset visade sig vara stort. 50 släppta platser tog slut efter ett dygn. Soloseglingen fokuserar mer på utmaning och att vara ett roligt event än tävling har ingen tjock regelbok. Alla båtar är välkomna att delta!  

Båtagent har fått äran att vara huvudpartner för Midsummer Solo Challenge, vilket vi efter årets succé är otroligt stolta över. Vi var på plats under hela eventet och med hjälp av en Targa 32 tog vi oss runt banan och dokumenterade allt under ett dygn. Tanken var att det skulle ta ungefär ett dygn innan deltagarna började droppa in i mål, men tack vara svaga och tidvis obefintliga vindar drog det ut på tiden och efter två dygn ute på havet hade 15 båtar klarat att ta sig hela vägen över mållinjen. En fantastisk prestation och ett bevis på uthållighet utan dess like! Resterande 33 deltagare har något kvar att se fram mot, Midsummer Solo Challenge ska fullbordas och redan om ett år ges det tillfälle igen! 

Stort tack till alla deltagare, vi ses snart igen och välkommen nästa år alla ni som vill utmana er själva i Midsummer Solo Challenge by Båtagent!

Läs mer här: Midsummersolo.com 

/team Båtagent

Att besiktiga båten – så går det till

Båtagent hängde med besiktningsmannen Bengt Arvidsson på en besiktning


Bengt Arvidsson är auktoriserad besiktningsman och ansluten till Båtbesiktningsmännens Riksförening , BBR. I samband med en besiktning av en vacker Malö 37 hängde jag med för att djupdyka i hur en besiktning går till och varför det är så viktigt att anlita en seriös besiktningsman.

Bengts uppdragsgivare den här dagen var köparna av en Malö 37. Efter att ha seglat en CB365 i många år tog tog de mod till sig och slog till på sin drömbåt. ”En dröm som går i uppfyllelse sedan många år tillbaka”, berättar de för mig. För att göra den här drömmen möjlig har de naturligtvis fått betala en rejäl summa pengar och då är det sista man vill ska hända att båten visar sig ha dolda fel som ställer till problem under de kommande åren. Därför var det en given del i köpeprocessen att anlita en BBRauktoriserad besiktningsman för attfå ett facit på båtens och utrustningens skick.

”Detta är en klassisk besiktning”, berättar Bengt men han gör även titt som tätt uppdrag åt försäkringsbolag som vill identifiera skadorna och värdera reparationen av en skadad båt, värderingar åt kunder i samband med en bouppteckning eller liknande, men det händer även att han får uppdraget att besiktiga båtar åt privatpersoner för att man vill få full koll på sin båt. Bengt har, precis som de andra medlemmarna i BBR, lång erfarenhet av att arbeta professionellt med båtar. I 35 år arbetade Bengt som båtbyggare innan han för 11 år sedan började som besiktningsman. Det kan bara sammanfattas med ett enda ord; erfarenhet.

Besiktningen av den fina Malö 37:an fortsätter. Bengt börjar underifrån och rör sig systematiskt genom hela båten. Varenda vrå granskas, inte en centimeter verkar kunna undgå granskningen av Bengts objektivt kritiska ögon. ”Trygghet”, blir Bengts enkla svar på varför man ska anlita en BBR auktoriserad besiktningsman i samband med ett båtköp. ”Ingen som ska köpa eller sälja båt är opartisk och kan hålla sig 100% objektiv i granskningen av objektet”, menar Bengt. ”Inte ens båtköparens skickliga kompis är opartisk”.

I tanken går jag blixtsnabbt igenom en rad egna köp av båtar och bilar jag gjort genom åren och konstaterar att detta är nyckeln till hur Bengt kan skänka denna stora trygghet till både köparna och säljarna av båten vi just nu sitter i. Opartiskheten och de objektiva glasögonen är av någon anledning omöjliga att få på sig när det är jag själv som ska köpa eller sälja, tänker jag med en smula vemodigt sinnelag med det färska minnet på den senaste bilen jag köpte som fick åka in på verkstan efter ett par dagar i min ägo. Så lättlurad man är!

Åter till Malö 37:an och de glada köparna. Efter fyra slitsamma timmar har Bengt tagit sig igenom hela båten från köl till däck. I väntan på det slutgiltiga protokollet ger oss Bengt förhandsbesked på några mindre fel han hittat. Lite ärg på någon list, pulpiten behöver dras åt… ”Det är sällan man får besiktiga en 10 år gammal båt i sånt här makalöst fint skick”, säger Bengt och berömmer säljaren som skött henne pedantiskt. Till våren ska Bengt kommat tillbaka och provköra maskin, hissa segel, testa instrumentering med mera. Prylar som inte kan kontrolleras när båten står på land. Köparna känner sig trygga, det är en fin båt de har köpt och den kommer hålla i många år till. Bengt har gett dem facit.

Läs mer om Båtbesiktningsmännens riksförening här: http://www.batbesiktningsmannen.org/ 

Text och bilder: Aron Borg, Båtagent

Varför vintertid är bra tid för båtköp

Curt Gelin djupdyker i några av båtköparens stora frågetecken.


Köpa båt mitt i vintern? Varför då? Det är väl sämsta tiden på året, långt till säsongen, kallt och båtarna ligger täckta på land och utbudet är inte som på våren.

Visst, men om du ser båtköpet sakligt, finns flera fördelar med att byta båt innan säsongen startar igen. Hit hör att man brukar kunna påverka priset med argumentet att säljaren inte behöver vårutrusta och inte behöver betala ränta på kapitalet i båten. Dessutom: Du får tid att bli av med din nuvarande båt, kan förbereda för kommande seglingar, sätta dig in i båtens teknik och kan använda båtmässorna för att uppgradera med ny utrustning. Alltså finns en del goda skäl för att köpa i vinter. Den vanligaste funderingen gäller dock inte när, utan vad man ska köpa och hur man gör ett tryggt köp. Efter att ha testseglat de flesta båttyper och pumpat otaliga källor i ämnet köpa begagnad båt, kan jag lugnt meddela följande: Var metodisk och du kommer att bli lika nöjd som stolt med nästa båt.

De olika koncepten
Kanske vet du vilken båt du vill ha, de flesta som frågar mig, har spanat in en specifik båt och vill mest ha bekräftat att de är på rätt spår. Men min mening är att man ändå ska ta en stund och reda ut hur man tänker segla, sin budget och sina preferenser.

Ska du ha en familjebåt som rymmer barnen, kompisar, hundar och svärmor till bra pris? Eller har du planer på jorden runt? Eller på att börja med kappsegling?? Mitt budskap är: Tänk, tyck, bolla med kunniga, bestäm och bli belåten med egenskaperna i båten du köper.

I stort förekommer tre typer: Familjebåtar, prestandabåtar, långfärdsbåtar och de skiljer sig mycket åt ifråga om utrymmen, seglingsegenskaper, utförande, pris och kvalitet. Här är mina synpunkter på kategorierna.


Familjebåtar

Här dominerar numera franska och tyska båtar från Bavaria, Hanse, Beneteau, Jeanneau och Dufour, som drar med stora utrymmen, låga priser och modern design. En 34-fotare kan ha spännande formspråk, tre hytter, toalett med separat dusch, sex – sju kojer, stort pentry.

Äldre svenska familjebåtar som Maxi, Comfortina, Scanmar, Contrast. Albin förekommer dock inte ofta längre, de betraktas som gamla till konceptet och lockar sällan yngre seglingsintresserade.

Kvaliteten är ett kärt ämne, inte minst på franska och tyska byggen och diskuteras frekvent bland de som kan båt. Frasen ”du får vad du betalar för” är vanlig, där en del är fördomar, annat är sakligt. De som vet mest är besiktningsmän som även är bra bollplank.
Punkter att resonera med besiktningsmannen om är särskilt kölkonstruktion och roder. De flesta båtar har gått på grund, men klarsynta menar att en riktigt lagad båt är starkare än när den var ny. Framåt försäkringsbolag ser nämligen till att förstärka botten vid reparationen för att slippa dyra skador nästa gång båten smäller på.

Finishen/utförandet på familjebåtar är rationellt, snickerierna har få lacklager, är i Alpi och durkarna av laminat. Intrycket i början är en flott inredning, men repor, kantskador lossade lister, flagnad faner på skott och fronter, minskar tyvärr snart behållningen av båten.

Men har man en bestämd budget i bakhuvudet ser man dock dylikt som ovidkommande. Vill man ha en semesterbåt till överkomligt pris, överser man gärna sådant smått, får se det som skönhetsfel.
Byggkvaliteten varierar, vissa familjebåtar har skrov i enkellaminat, andra har sandwichskrov. Båda har genvägar som bottenmoduler, järnkölar, glidlager till roderaxeln, innertak i plast och skotten i urtag i taket.

Men kvaliteten räcker för normal segling, det kan nöjda ägare intyga. Det är först i hårt väder skillnader mot ett dyrare bygge märks. Om rodret kärvar, roderaxeln glider, riggen slackar, dörrar fastnar, har det med vridstadgan att göra – byggsättet.

Köpsugna bör också veta att lätta, grunda järnkölar och voluminösa, breda skrov dessvärre ger stora slagvinklar (ca 100 grader), avdrift och oväntade uppskärningar. För balans behöver familjebåtar revas vid 5 – 6 m/sek och då reder de sig ganska godtagbart.

Totalt sett är familjebåtar mäkta populära, deras fina utrymmen och bra priser uppskattas av många. Tar du bara höjd för egenheterna, får du ett skepp att chilla med för långt mindre än andra byggen.

Kännemärken familjebåtar:
+ Låga priser
+ Stora utrymmen
+ Modern design

– Enkel finish
– Medel prestanda
– Billigt byggda

Exempel på familjebåtar:
Bavaria 31 Cruiser, Hanse 385, Sun Odyssey 36, Comfortina 35, Oceanis 411, Maxi 38.

Hanse 385

Bavaria 31 Cruiser

Beneteau Oceanis 411

 

 

 

 

 

 

 


Prestandabåtar

Den som söker seglingsglädje ska spana efter båtar från X-Yachts, Arcona, Linjett, Elan, Grand Soleil, Dehler, First, Faurby, J/Boats.

De har djupa, tunga kölar, ofta i bly, stora djupa roder, mycket segel, höga riggar och snabba skrov. Prestandan är i högsätet och farten förnämlig. Även slutstyvheten, slagvinklarna och roderkänslan är fin.
Byggkvaliteten är toppad på Arcona, Linjett, X-Yachts, Faurby, Grand Soleil, Elan med lätta, vridstyva, stumma, starka vakuumgjutna eller handupplagda skrov. Laminerade skott, hårt distansmaterial, riktade fibrer, stålramar för kölen och rullager till rodret, kostar, men är mumma för medvetna köpare.

På volym är prestandabåtar måttliga. Slanka, grunda skrov, smala ruffar hindrar inte att normalkomfort som toaletten vid nergången, sjöriktigt pentry, bred akterkoj, längskojer i salongen och hygglig höjd i ruffen.
På finish ligger svenska, danska och italienska byggen på topp med äkta mahogny, massiva kantlister, nåtade durkar, laminerade skott, takmattor, väl lackade snickerier. Medan prestandabåtar från Frankrike, Tyskland, Kroatien har trälikt laminat (Alpi) i inredningarna, plastinnerliners, svarvade kantlister, få och tunna lacklager. Sådant
gör skillnad i kvalitetskänsla och i pris.
Seglingsegenskaperna är pigga och livliga med acceleration, som känns i baken, tydlig, trevlig roderkontakt och superb balans. Sammantaget betyder det att en prestandabåt rör sig lätt även i havssjö, att kurshållningen är kalas och att man lätt känner sig som en världsmästare när man kryssar om andra.

Livligheten kan göra ovana seglare ängsliga, men stora vinschar, snabbrev och väl placerad utrustning har fördelen att båten kan balanseras omgående för olika väder.

Kännemärken prestandabåtar:
+ Snabba seglare
+ Avancerat byggda
+ Rejäl utrustning

– Måttlig volym
– Låga salonger
– Krävande att styra

Exempel på prestandabåtar:
X-332, Finngulf 41, CB 365, Elan 333, First 40.7 Dehler 32, Grand Soleil 34.

CB 365

X-332

Finngulf 41


Långfärdsbåtar

Man kan sätta likhetstecken mellan pris och kvalitet och mellan Orustbyggen och andra i den här kategorin. Konceptet känns igen på vindruta, höga fribord och djupa skrov, som för många är sinnebilden av idealet för att segla långt.

Idag är Hallberg-Rassy och Najad sånär ensamma om typen, men förr fanns även Aphrodite och Forgus och tillsammans har de skapat begreppet Orustbyggen. Till saken hör att på Orust har man alltid byggt rejäla båtar, Västerhavet tog och gav båtar för hårt väder och den traditionen fortsätter. Än idag kan du lita fullt ut på de överstarka, sjödugliga byggena från Henån, Ellös, Kungsviken och Vindön. Franska byggen i plywood eller aluminium med lyftbar köl för tidvatten och arktiksa vikar gör också anspråk på att vara långfärdsbåtar. Men deras livfullhet eller sävlighet, gör dem speciella att hantera i våra vatten.

Seglingskänslan i kända långfärdsbåtarna är solid och påtagligt trygg med trevlig tyngd i gången. Nota bene att äldre Orustmodeller har halvlång köl, fylliga linjer, invändiga breda kölar och kan upplevas som tröga. För långvarig njutning är nyare HR-byggen ritade av Germàn Frers och Najader signerade Judel-Vrolijk att föredra.
Utrymmena är förnämliga med fin ståhöjd i salongen, rymlig akterkabin, höjd i gången och i förpiken stort pentry, dito kartbord, toalett med dusch och handfat i porslin.

Än mer märks hantverket, vänner av finish går igång på perfekta passningar, vacker mahogny, djuplackning, kraftiga kantlister och mängden massivt trä.

En till poäng på långfärdsbåtar är att teakdäck, radar, instrument, autopilot, ankarspel, extra generator m m brukar följa med. Och att installationerna är gjorda för jordenruntsegling med generator, värmare, watermaker, filter lätt åtkomliga i motorrummet.
Prisnivån är hög, men speglar byggsätt, utförande, installationer och utrustning. Ändå är långfärdsbåtar attraktiva. Ett talande exempel är den Hallberg-Rassy 38 från 1980, som Båtagent har till salu, och som jag följde med på visning av mitt i vintern tillsammans med en köpsugen göteborgare i 50-årsåldern.

Priset om 779 000 kronor, jämfört med nypriset om 556 400 kronor, tyder på att båten har hållit sitt värde väl. Ihop med känslan och gemytet ombord, med välbehållen mahogny och tjocka dynor, blev jag lite tagen av denna gamla HR 38.

Om jag hade kunnat, hade jag slagit till, men sannolikt fått snabba på, innan göteborgaren som var med, eller två danskar, som skulle se på båten en vecka senare högg. Det visar att konkurrens råder trots att det är mitt i vintern.

Kännetecken långfärdsbåtar:
+ Kraftig konstruktion
+ Hög finish
+ Solid seglingskänsla

– Tungseglade
– Höga sittbrunnar
– Djupa inredningar

Exempel på långfärdsbåtar:
Hallberg-Rassy 38, Forgus 321, Vindö 45, Malö 37, Sweden Yachts 340, Vilm 101, Najad 391.

Vindö 45

Sweden-Yacht 340

Najad 391

Text: Curt Gelin, Båtjournalist

Foto: Båtagent

PRESSMEDDELANDE: Ny men erfaren båtmäklare i Danmark – Båtagent expanderar över sundet

Båtagent flyttar nu in på den danska marknaden. Deras framgång på den svenska marknaden innebär att Anders Hultman, VD för Båtagent Sverige nu anser att tiden är mogen för en dansk avdelning.

Ledare för den danska avdelningen blir Per Møller, Rungsted. ”Vårt samarbete med Per Møller kommer säkerställa att den kvalitet och ställning vi har uppnått i Sverige nu även fortsätter i Danmark”, lovar Anders Hultman.

Fokuserad på en sak

Båtagents koncept ligger helt fast och kommer också att vara det som kommer att karakterisera den danska avdelningen. ”Vi har alltid fokuserat på en sak och bara en sak – att sälja våra kunders båtar. Vi håller oss ifrån andra aktiviteter som riskerar att ta vårt fokus, men som också kan göra det dyrare för våra kunder. Vårt sätt att förmedla båtar har gett oss en bred och solid kundkrets, säger Anders Hultman.

Imponerad av kvaliteten

Per Møller har själv handlat en del med båtar genom åren både för egen och för vänners räkning, och han ser fram emot att nu få hjälpa ännu fler. ”Gemensamt för alla oss seglare är att vi älskar segling som sport och aktivitet och våra båtar. Jag har följt Båtagent i många år och har ännu inte träffat något båtmäklarföretag som är så kvalitetsmedvetet i sitt arbete med att marknadsföra båtarna.

När jag i fjol inledde en dialog med Anders Hultman om upprättandet av Båtagent i Danmark låg syftet helt klart. Jag kommer att stå bakom ett professionellt drivet båtmäklarföretag i Danmark till våra kunders nöje – både köpare och säljare. ”

Passion och erfarenhet

Per Møller är 50 år och är en passionerad seglare sedan många år tillbaka. Hans segelbåt, en Scanner 38, ligger i Rungsted Marina några mil norr om Köpenhamn. Båtagent säger om sig själva att de är ”en mäklare för båda”. Det passar bra med Per Møllers utbildning som fastighetsmäklare. Han har även arbetat med försäljning, design och inredning i många år. Men nu vill han arbeta med sin passion för det marina och utnyttja sin kunskap från privata båtaffärer och besök på en uppsjö av båtmässor, båtvisnignar och event genom åren. ”Jag ser fram emot att välkomna nya kunder – köpare som säljare – välkomna! Mitt mål är att få fler seglare på vattnet så att de kan hitta samma glädje vi erfarna seglare har fått uppleva, säger Per Møller med ett stort leende.”

Kontakt för mer information: Per Møller, per@baadagent.dk, +45 26810410, Anders Hutman, anders@batagent.se, 0734303591 www.batagent.se

Nu öppnar Båtagent förmedlingsverksamhet i Portugal

Det är med stor glädje vi kan meddela att Båtagent nu också har en båtförmedlingsverksamhet i Portugal.

Detta är möjligt då Båtagents grundare, och tidigare ägare, Niklas Forsén har flyttat till Nazaré i Portugal. Där driver han också fastighetsmäkleriet Portugalagent tillsammans med fru Kari Forsén. På plats i Nazaré finns förutom Kari och Niklas även fyra heltidsanställda Portugiser som tar hand om dagliga göromål och bostadsvisningar. Detta gör att Niklas kan gå in till 100% för de förmedlingsuppdrag han tar på sig att jobba med i Portugal. Även transportsegling från Portugisiska hamnar till Sverige, Medelhavet eller kanske Kanarieöarna kan ordnas!

Ett första uppdrag i Lagos är redan ute på marknaden: First 40.7

Vill du sälja en båt som ligger i Portugal? Kontakta Båtagent!

Båtagent Portugal

Niklas Forsén

Alturadiante Lda Tel: +46-70-592 60 76 Mejl: niklas@batagent.se

Anders branschspaning

Fullt på begagnatbryggan på Öppet Varav 2017.

Efter att nu lagt ett för Båtagent försäljningsmässigt mycket bra 2017 bakom om oss så kan jag konstatera att intresset för att köpa bättre begagnade båtar verkligen ökat. En och annan förståsigpåare ropar ”vargen kommer”, bostadspriserna kommer falla katastrofalt, och vi kommer minsann snart få se på andra bullar. Än känner jag dock ingen doft av nybakat.

Att vara dysterkvist verkar vara oerhört tråkigt. Visst, man kan säkert sälja lite extra lösnummer med bombastisk kvällstidnings journalistik men visst präglas dagens journalistik i huvudsak av pessimistiska tongångar?

Svensk ekonomi går som tåget, arbetslösheten är rekordlåg, industrin kör för fullt och räntorna är låga, och i vår omvärld går det allt bättre, framförallt växer ekonomierna kraftigt på de för Sverige så viktiga exportmarknaderna.

Hur hänger då allt detta ihop med försäljningen av begagnade båtar?
Jo vi ser nu en allt större efterfrågan på fina svensktillverkade båtar, från främst tyska, holländska och danska köpare. Detta betyder att objekt med rätt specifikation i allt högre utsträckning lämnar Sverige till allt högre priser. Detta leder i förlängningen till att det kommer bli ont om bra begagnande svenskbyggda båtar, eftersom nytillverkningen för närvarande är alltför låg.

Men tillgång och efterfrågan brukar ordna till det hela på slutet, marknadskrafterna tenderar att fungera.  Så som den optimist jag är tar jag alltid ut segern i förskott, jag menar, i värsta fall så har man firat med champagnen (det finns bra alkoholfria alternativ) en gång för mycket, och vad gör väl det?

Låt oss hoppas på ett 2018 med sol, labra brisar, och lugna vatten.

Vi ses på haven!

/Anders Hultman

Hallberg-Rassy 340 tar HallbergRassy 342 på nästan allt

Ett test utfört av Curt Gelin i samarbete med Båtagent.

Vad har hänt med konceptet kapabel cruiser? Gör moderna krav på prestanda båttypen bångstyrig att segla? Eller skapar designtekniken bättre och bekvämare båtar att segla? För att få grepp om utvecklingen tog vi ut nya Hallberg-Rassy 340 på en jämförelse mot föregångaren Hallberg-Rassy 342 från 2005 Testet i hård vind och rejäl sjö, visade att mycket har hänt och att nästan allt är ännu bättre.

Under testet av HR 340 -2017 och 342 sjösatt 2005 rådde sydostlig kuling 14 – 17 m/sek och båtarna sattes på prov när vi slörade inomskärs från Ellös till Lysekil och sedan kryssade utomskärs till Gullholmen. Två rev i storen och fock var egentligen för mycket, men båtarna klarade sig godtagbart, stabiliteten räckte till och den solida gången ingav trygghetskänsla. Enstaka stamp hade 342, men inga uppskärningar, inte ens när selftackern tryckte ner båten efter slag. På 340 fick besättningen att par broachar på halvvind. Rodertrycket ökade något på 342 när vinden tog i, men var fortsatt neutralt på 340.

Styrkänslan i 340 testade Axel Nissen-Lie från den norska tidningen Seilas, som rattade båten i hårdvinden på havet: -”Styrningen är typisk för båtar med två roder. Två rattar ökar friktionen, men det var aldrig stora krafter i ratten och greppet var bra. Styrpositionen kräver att man håller armen böjd. Men jag blev aldrig trött och det behövdes bara små utslag för att hålla båten på kurs. I 14m/sek var två rev och full fock för mycket, särskilt när sjön kom in från sidan, då tappade rodret greppet ett par gånger. Trots det var 340 20 minuter före HR 342:an efter 1,5 timmars kraftig kryss, vilket visar att det bredare skrovet och den tyngre kölen ökar upplevelsen under segling.”

Lätt vind och regn andra dagen visade på stor fartskillnad, vi mätte inte ens tiden, så lätt seglade 340 om 342 från lä och akterifrån.

05

Överraskande rask 

Fin fart är alltid trevligt och attraktivt även på en solid cruiser. Tidigare tester med HR 342 och andra båtar i samma storlek som Axel och jag har gjort, visade att konceptet kan överraska. 342:an var näst snabbast bland fem 33 – 34-fotare 2008. Idag skulle en test av HR 340 mot nya lätta Diva 34, snabba Arcona 340, rymliga Xc 35 och miss Scandinavia 2012 – Linjett 34, vara spännande att göra. För HR- konceptet har som sagt överraskat förr och slutsatsen skulle kanske bli att viktjakt är överdrivet, att tyngd ger fart i nivå med raciga cruisers när det blåser.

01

Drygt en meter längre vattenlinjen, 5 cm större bredd och sju kvadrat mer segel i 340 förklarar den högre farten. Enligt SRS är skillnaden till 342 sex procent, en sorts kvantifiering av prestandaökningen på tolv år. Än mer intressant är att stabiliteten i 340 är större än i 342, trots sju kvadrat mer segel. Det rätande momentet är 33,7 kilonewtonmeter mot 28,5. Det är dessutom bättre än i någon annan 34-fotare. Mer fart och mer stabilitet är mumma oavsett hur du seglar.

Design i meningen linjespel, är subjektivt och först hade jag lite vankelmod inför 340 på samma sätt som inför 342 när den var ny. Mer kompakt, kortare överhäng och nära nog rät stäv och högre överbyggnad tar en stund att gilla. Å andra sidan ger det smala förskeppet, den höga stäven, de raka skrovsidorna, det inbyggda peket och rigghöjden goda vibbar. I slutändan är designern Frers bara att gratulera till att ha lyckats modernisera stilen.

Ruta och blå rand

Vindrutan på 340 och även på 342 går igen från Rasmus 35 sjösatt 1967 och den blå randen från HR 38:an år 1977. Ruta går sällan bitna igång på – vindmotstånd och sämre sikt är invändningarna. Men i dåligt väder, som i testet, är den ett enastående vindskydd.

Sittbrunnen i 340 är kilformad och bredare bak än fram för att vara rymligare och i takt med tiden. Bredden försvårar dock spjärn, bara gastar med mannekänglånga ben gillar den. Å andra sidan har sittbänkarna tupplurslängd och sargarna är lika trevligt och tryggt höga som på 342:an. Framkomligheten med dubbla rattar i 340 är förnämlig, du når ruffen eller badbryggan utan kliv eller att dra in magen. På 342 får du kliva över skotbalken, vilket vissa menar är obekvämt, medan jag uppskattar att ha skotet i rätt höjd.

04

För rorsman har 340 bara en låg durklist, den duger precis för säker styrstadga. I 342 står den som styr trångt och måste ta fotspjärn mot lä-sargen. Räckena runt piedestalerna på 340 är föredömligt, på 342 finns bara ett kort räcke runt ratten. Ratthöjden på båda ger bekväm styrställning stående men du har mest plats på 340. Vill du sitta ner på 340, gör du det på badbryggan mot att sitta djupt på akterbänken på 342. Att styra med raka armar går dock inte på vare sig 340 eller 342, sargarna går hela vägen bak. Klart opraktisk är storskotet på durken på 340 – svårt att lossa och en skotpåle i bänkhöjd skulle fungera bättre. Fockvinscharna räcker knappt, gasten på 340 fick mjölksyra i armarna när han tog rev och skotade i hårdvinden och önskade sig el-vinschar. Även fallvinscharna är små, och utan selftailing och växel får man ta i max. På 342 är vinscharna också på gränsen och att ta hem det sista på selftackern var tungt. I gengäld var det supersmidigt och tryggt att slå, bara lägga om och komma på kurs på några sekunder. Den möjligheten finns även som tillval på 340.

Omgjord inredning 

Inredningen i 340 är omgjord mot 342 med toaletten midskepps för större salong och dito förpik. Med maststöttan intill huvudskottet känns volymen nästan som i en 37-fotare. Att gå på toa under gång i 340 är dock inte som i 342. För att gå fram under gång får du greppa räckena i taket och det stadiga bordet. Klosetten kunde dessutom stå långskepps för tryggare sittställning.

Salongen i Hallberg-Rassy 340. (Foto: Hallberg-Rassy)

Salongen i Hallberg-Rassy 342.

Ifråga om pentry är 340 bättre än 342 genom ryggstöd mot trappan så att du kan brassa skaffning under gång. Bra ståhöjd, bra avställning och fler lådor är också praktiskt. Därtill har styrbordskojen full längd, på 342 får du sticka in fötterna under kartbordet.

Istället för kartbord har 340 ett halvhögt skåp med hylla om babord. Visst kan man sakna plats för datorn, men mycket görs ju med mobilen och behöver man breda ut sig finns salongsbordet.

Finishen i 340 har samma jämna Khayamagogny, massiva hörnstolpar och böjlimmade kantlister som 342. Nytt är att luckorna har flush fronter mot överfalsade förr. Lacken är nu vattenbaserad och har fyra lager för tålig yta och noll emissioner. Mindre bra är att dynorna var hårda att sova på, 342:an är bekvämare, men testbåten ” Happie ” hade kostats på Tempurmadrasser. Även 340 går att få med lyxiga dynor.

Pentryt i Hallberg-Rassy 340. (Foto: Hallberg-Rassy)

Pentryt i Hallberg-Rassy 342.

 Biffigare balkar

Vad har hänt byggtekniskt? En del, även 340 har kraftigt laminat, sprutat för tjocklek och handrullat för styrka. Vakuum ger för tunna och känsliga laminat, anser varvet och mervikten behövs för solid gång. Vinylester i ytterskiktet, hårdare Divinycell där så behövs och mer riktade fibrer optimerar laminatet.

Bottenbalkarna är längre och högre på 340 och skrovet är isolerat till kölstråket inte bara till vattenlinjen som på 342. Även kölinfästningen är starkare med längre vinklad anslutning mot skrovet och massivlaminat i akter och framkant. Fler balkar och kraftiga, tätt placerade kölbultar känns bra. Bara bredare kölbrickor önskas.

För motor då?  Dubbla roder på 340 ger lika snäv svängradie som på 342. Men 340 behöver några extra sekunder innan rodren biter. Kanske greppet kommer fortare med trebladig propeller? Tyst, nersänkbar bogpropeller finns som tillval för perfektionister på tilläggningar. På back reagerar 340 oväntat bra, får fortare grepp än 342 och inget bänd uppstår på bladen.

02

Högt substansvärde

Beträffande pris låg 340 cirka 100 000 kronor över 342 våren 2017 och frågan var om köparna skulle nappa. Men finesserna och modernare båt, fick dem att välja 340 före 342 och nu är båt 8 i produktion. Leverans går likväl att få till sommaren, byggtiden är trimmad till cirka 1,5 månader med hjälp av fler varvsgemensamma komponenter jämfört med 342.

Med elektronik, teakdäck, membransegel, badbrygga, värmare, varmvatten, landström, bogpropeller, elektrisk Furlex, autopilot, ankarspel VHF, radar med mera, hamnar 340 snart över 3,0 MSEK. Om det kan vänner av låga priser tänka att det är mycket för en 34-fotare. Så är det, men som med 342, beror nivån på substans – på byggsätt, materialval och utrustning. Till kalkylen kan man lägga bra andrahandsvärde. Att 342 står högt, tyder försäljning i höstas av en 342/05 för 1 350 000 kr. Som ny kostade den 1 625 000 kr.

Över allt vilar Känslan i 340 och 342. Kvalitet är abstrakt, men blir konkret ombord i bägge  av utförandet och stadgan. Lägg till faktorn ägarglädje och 342:an i testet ”Happie” som ägarinnan Charlotta Andersson seglar året om, bor i hela sommaren och har i bra skick. Samma sak ger 340, så söker du solid gång och sköna prestanda, blir du garanterat glatt överraskad. Det kan Magnus Rassy, Axel och jag intyga efter vårt nyaste test.

Curt Gelin
Foto: Aron Borg, Båtagent
06

07

Dehler 34 vs X-34 – Fräschingar för fartbitna

Ett test utfört, analyserat och nedtecknat av Curt Gelin med undertecknad som rorsman:

För folk med smak för fart finns en del pigga båtar att välja på, två av de fräschaste är Dehler 34 och X-34, som lanserades 2007. Även som begagnade stärks intrycket av två båtar med Känsla. Att välja den ena eller den andra landar i slutändan på förnuft – Dehler 34 tar hem matchen.

Med facit i handen blev Dehler 34 populärare än X -34 bland seglingsbitna i Sverige. Det tyder antalet SRS – mätbrev på och flest startande i olika seglingar. Ute i Europa råder dock motsatt förhållande med 198 ORCi-mätbrev för X-34 mot 96 för Dehler 34.

Samtidigt säger antalet inmätta båtar att storleken och konceptet låg i tiden 2007 och visar att Dehler i Tyskland och X-Yachts i Danmark fick fart på försäljningen. Dehler 34 byggdes visserligen bara 2007- 2009, men i ganska goda 60 exemplar. I finanskrisen föll varvet, gick upp i Hanse Yachts, som förenklade båten, sänkte priset och 2010 lanserades 34:an som Dehler 35.

X-34 var å andra sidan i produktion i sju år – från 2007 till 2014 och byggdes i 144 exemplar. Det att båten lockade en bredare publik, möjligen för att den inte ses som lika vass som Dehler 34. Att den de facto är lugnare, framgår också av SRS 1,028 mot 1,012 för X-34, och av 623,5 sec/M respektive 641,6 sec/M i ORCi. Skaffar du dig en av godingarna kommer du således att segla 20 sekunder snabbare per sjömil i Dehler 34.

Nu handlar båtval inte bara om att segla snabbt. Trevligt är om stabiliteten räcker, att båten har mothåll så att en familjefar fixar att styra båten i en by och över 6-7 m/sek. Ett mått på det är stabilitetsindex, som är lite större för X-34. Den känns och syns om du seglar båtarna, men i 7 – 8 m/sek behövs rev med två ombord, särskilt på Dehler 34.

Men 3 – 4 m/sek passar båtarna förträffligt, då flyter Dehler 34 fram fortare än X-34, som trots det känns mest allround och är lättast att segla väl. Inlånade testseglare tyckte också mest om X-34.

Ifråga om komfort får du 189 cm ståhöjd i Dehler 34 mot 183 cm i X-34. Även ifråga om trivsel och känsla ombord drar Dehler 34 längsta strået tack vare mest trä, flest finesser, bäst detaljutförande, pentryt i praktisk höjd och finast förpik.

Om du vill ha grepp om för och emot för Dehler 34 och X-34 blir resultatet:

Dehler 34 X-34
+ Moderna linjer + Tidlösa linjer
+ Lyxig däcksutrustning + Inbyggd stålbottenram
+ Potent seglare + Perfekt balanserad
+ Fina utrymmen + Skandinavisk styling
– Dyster interiör – Synliga plastytor
– Masten i bordet – Låg pentrybänk
– Låga sittbrunnsargar – Korta salongskojer
– Alltför direktstyrd – Relativt dyr

 

Läs vidare om Dehler 34 och X-34 nedan:


Dehler 34 – Delikat raket

Designfirman Simonis Voogd i Holland fixade de fina formerna på Dehler 34. Även proportionerna gör båten fin att se på. Bra utrymmen och lyxig utrustning är också goda argument. Medan mycket segel och direkt styrning gör båten racerlivlig att hantera.

Pappa till Dehler 34 är egentligen en holländsk vildhjärna och visionär till seglare vid namn Vilan van der Berg. Han tog över det stillastående Dehlervarvet från familjen Dehler och slog till direkt med en avancerad 44-fotare ritad av racingexperterna Simonis Voogd. Den var grann, smal och dyr. Men stilen fick beröm och ledde till Dehler 34, som köptes av fler och fyllde produktionen i fabriken i sydtyska Freienohl.

Dehler 34:ans snygga yttre och fördelaktiga pris, hjälpte inte när finanskrisen kom och varvet välte. Efter en dragkamp om rättigheterna med polska Delphia Yachts, hamnade Dehler 34 hos Hanse Yachts i nordtyska Greifswald.

Hansesägaren Michael Smidt fick judel-vrolijk att göra om 34:an till Dehler 35. Samma båt, annan beteckning gör dem till förväxling lika, men förtar inte det faktum att Dehler 34 har mest substans med blyköl, indragna vant och intarcia på durken.

Som den bitne seglare jag är, gillar jag känslan i Dehler 34. I första testet i lättvind i Barcelona, tyckte jag att båten hade skönt acc och att den svarade direkt. Den var helt i mina händer och rodret hade bra grepp utan att vara överstyrt. I sjö lyfte stäven fint och båten kändes nätt att segla.

2014 gjorde jag ett beg-test av Dehler 34 och minns att feedbacken i styrningen då kändes för liten. Båten var nästan neutral och måste styras noga för att hitta fart och inte vingla ur kurs. Skälet är att utväxlingen är för liten, ett rattvarv från sida till sida är för lite för att parera vågor och styra rakt, särskilt på frisk spinnakergång, anser jag.

Vinscharna är små, men skotskenor och block är väl tilltagna. Furlex genom däck, flush däcksluckor och sittbrunnsbord på gejdrar, är finesser, som inga andra 34-fotare har.

Sittbrunnen är raceröppen i aktern, ingen klaff eller lucka finns för att hindra smått att åka ut eller att sitta på under motorgång. På den positiva sidan är superenkel på – och avstigning med aktern in i hamn.

Utförandet på interiören gillade jag i testet 2007, men mindre på den begagnade båten från 2009 i Marstrand 2014. Matt teak, cremefärgad innerliner och mörka rutor gav en lite dyster känsla. Vita dynor fanns i båten, men för att inte solkas hade ägaren filtar som skydd.

Volymen i salongen är bra för en 34-fotare, lika bra som i en Hanse eller Bavaria på 34 fot och du bor särskilt bra i förpiken med sitt låga insteg. Även pentryt fungerar fint med hyggligt höga kantlister och dubbla diskhoar.

Konstruktionstekniskt har Dehler 34 fördelen med balsa i skrovet, bred däcksfläns och bottenbalkar för grund. Innerlinern ska ordna vridstadgan, men för det måste den sitta dikt an mot skrovet för att inte lossna och det är inte möjligt att veta.

Ovanpå allt är Dehler 34 som sagt fin att se på och väger du in alla sidor inklusive priset, bör du finna att den är ett gott köp – den bästa kombinationen av prestanda och familjekomfort.


X-34 – Dansk fräschör

X-34 sätter standarden för prestandabåtar. Exteriören är tidlös, interiören rättfram, ljus, och fräsch. 34:an visar att X-Yachts kan konsten att ta i med måtta inom konceptet. Allround är X-34 lyckad med extraordinär balans av fart, stil, styrka och – ekonomi.

Efter framgången med X-332 trodde X-Yachts att X-35 också skulle bli populär. Men för mycket tryck för ovana seglare och för enkel inredning för en familj, fick förhoppningarna på fall, X-35 blev och är en racer.

När Niels Jeppesen anade att han satt ribban för högt, fick hans designers fort ta fram en snällare, rymligare och inventiösare båt i samma storlek, en arvtagare till X-102 och X-332. Hösten 2007 var X-34 klar och på båtmässan i Barcelona passade jag på att segla båten.

”Toppad mix” blev bedömningen den gången, eftersom båten framstod som en lyckad blandning av prestanda, komfort och trivsel för sportiga seglarfamiljer. Ränderna hos X-Yachts satt i, Niels Jeppesen & Co måste bara förse sina båtar med fina seglingsegenskaper,

och det behövdes bara någon minut bakom ratten i X-34 för att förstå att varvet fått fram en båt som passar många med lust att segla.
Strategin fungerade, receptet var rätt och först 2014 efter sju år och 141 exemplar lades modellen ner och ersattes av rymliga Xc 35.

I beg-testet med en 34:a/ 2010 i Stockholm våren 2014 rådde frisk vind 7-8 m/sek, det var mycket tryck och egentligen hade ett rev behövts. Men jag hade X-34 under kontroll, kunde styra ner i byar och kände mig inte otrygg. Stabiliteten med 41 procent bly i kölen gör nytta, tyckte jag.

Ett par veckor senare gjorde jag en ny test av båten, nu i sol och lätt vind i Marstrand. Jag fann på nytt att 34:an är ljuvlig att segla, känslan var som på större X-båtar, exakt, tydlig.

Feedbacken i styrningen gör att du känner hur båten ska segla – mycket tryck betyder höjda och mindre tryck att du ska falla. På denna intrikata punkt är X-Yachts bara bäst och vem som helst känner sig som världsmästare bakom ratten i 34:an.

Linjerna kan se lätt boxaktiga ut, men inte under segel, då stämmer proportionerna. De blankpolerade rutramarna och rigghöjden bidrar till att båten ser tidlös ut och de tre vattenlinjerna garanterar X-familjetillhörigheten.

Inredningen kan du uppleva antingen som spartansk/plastig eller skandinaviskt fräsch. I beg-testet tyckte jag det var synd att X-Yachts inte dolt plastytorna och fann att pentryt och kartbordet är för låga. Plastinnertak och tunna kantlister kändes enkelt och hör mer hemma på en storvarvsbåt. Småsnålt, tycker jag fortfarande om utförandet.

Bästa kojen ligger i aktern, förpiken är bara 40 cm i framkant och ingen salongskoj håller full längd. 183 cm ståhöjd minskar också komforten för en familj.

X- Yachts stålbottenram har fördelen att båten tål grundstötning. I värsta fall böjs den, men går att pressa rätt igen. Laminatet är optimerat, men inte vakuuminjicerat, varvet trodde inte på metoden när X-34 kom till.

Intressant med X-34 är att andrahandsvärdet är ovanligt bra. En toppad 34:a gick på ca 1,6 MSEK 2007 och begagnatpriset idag ligger på 1,3 -1,5 MSEK varför tappet är mycket måttligt. Även ekonomiskt är med andra ord X-34 ett vaket köp.

Nu tar vi lite ledigt

Vi vill passa på att önska er alla en riktigt skön sommar, och med förhoppning om härliga dagar till havs.

De flesta av Båtagents mäklare loggar ut under nästa vecka (med undantag för Thomas Landegren, Strängnäs,  och Anders Frisk, Stockholm södra).

Göteborgskontoret har helt stängt mellan den 17/7 till 23/7, därefter är Aron Borg tillbaka och håller ställningarna.

Själv skotar jag hem till helgen och far dit den bästa vinden tar oss. Tack alla som sålt och köpt och kikat båtar hos oss de gångna 6-7 månaderna. Begagnade båtar säljer bra nu, och vi ses på mässorna till hösten. Vi finns på alla mässorna, Ellös, Marstrand, Gustavsberg och Västerås.

Trevlig sommar, önskar Anders med besättning.

Våra besökare blir fler och mer intresserade

Vår hemsida Båtagent.se firar tolv i år. Vi brukar berätta för våra kunder som ger oss förtroendet att sälja deras båt att hemsidan är motorn i vårt arbete med att hitta köpare. Att en bra hemsida är viktigt för alla företag som vill synas är väl ingen nyhet för någon. Men att den är SÅ viktig för en båtmäklare kanske inte alla vet. Hemsidan har flera funktioner men fyller egentligen bara ett syfte. Detta enda syfte är att sälja våra kunders båtar till båtälskande människor som kommer ta väl hand om dem lång tid framöver. En förutsättning för att hemsidan ska uppfylla sitt syfte är att dessa båtälskande själar hittar till hemsidan, klickar in på den och till sist hittar sin drömbåt där. Eftersom, som jag tidigare nämnde, alla företag vill och bör synas genom sina hemsidor på internet är konkurrensen hård och det kräver hårt arbete under lång tid för att få hemsidan att hamna överst i sökmotorerna. Vi på Båtagent har under lång tid kallat oss för ”nätmäklare” för att poängtera hur viktigt det är att vi syns på internet när vi ska sälja våra kunders båtar. Där finns ju köparna!

Sweboat kommer varje år ut med ett häfte fullt av intressant statistik. Däri kan vi bland annat läsa att det i Sverige finns totalt ca 754 300 båtar i sjödugligt skick. I den siffran räkas allt från kajaker till den största lyxyachten med. Nu har Sweboat grävt något djupare i siffrorna och delat upp antalet båtar i olika kategorier. Totala antalet ruffade segel och motorbåtar med övernattningsmöjligheter är visst 134 600 stycken i Sverige år 2016. Drygt 41 000 av dem har ett uppskattat värde av 200 000 kr och uppåt.

Statistik över 2016 års besökarantal.

Totala antalet unika besökare på vår hemsida Båtagent.se under hela år 2016 uppgick till ca 212 000 personer. Det är 77 400 fler besökare än antalet ruffade segel och motorbåtar i Sverige. Tar vi det ett steg vidare är det hela 171 000 fler besökare än antalet båtar i det prissegment Båtagent jobbar med, nämligen båtar värda ungefär 200 000 kr och uppåt.

Siffror hit och siffror dit! För att sammanfatta ovanstående stycke kan vi säga såhär; antalet unika besökare på Båtagents hemsida är lite mer än fem gånger fler än antalet båtar i som finns i hela Sverige i det prissegment vi arbetar. Rent teoretiskt innebär det att samtliga ägare (förutsatt att varje båt har en ägare) till samtliga båtar i Båtagents potentiella båtutbud besökte vår hemsida minst en gång förra året. Utöver alla båtägare hade vi besök av ytterligare 171 000 personer någon gång under förra året. Vilka är de övriga 171 000 personerna? Båtköparna naturligtvis!

Kan det vara så enkelt? Kan siffrorna stämma? Självklart finns det diffar och faktorer som ger en viss felmarginal. Siffrorna är avrundade till närmsta hundra eller -tusental. Och förmodligen har inte varje båtägare varit på besök hos oss men det skulle bara innebära att antalet båtspekulanter, potentiella köpare, blir fler.

Den slutsats vi kan dra är att hemsidan Båtagent.se driver en betydande mängd trafik och med tanke på det stora antal båtar vi både har till försäljning och redan har sålt verkar siffrorna på intet sätt ljuga för oss. De siffror jag redovisat är dock redan gamla kan tyckas, de som vill sälja är endast intresserade av hur marknaden och vad vi kan levererar ser ut just idag. Och de som vill köpa kommer inte hitta våra

Statistiken visar jämförelsen mellan första kvartalet 2016 och 2017.

båtar om de inte hittar till vår hemsida just idag. Håll i hatten alla köp och säljsugna båtälskare! Första kvartalet 2017 ökade vi antalet unika besökare med närmare 20% jämfört med samma kvartal föregående år…!

/Aron Borg, mäklarassistent Båtagent