Hallberg-Rassy 340 tar HallbergRassy 342 på nästan allt

Ett test utfört av Curt Gelin i samarbete med Båtagent.

Vad har hänt med konceptet kapabel cruiser? Gör moderna krav på prestanda båttypen bångstyrig att segla? Eller skapar designtekniken bättre och bekvämare båtar att segla? För att få grepp om utvecklingen tog vi ut nya Hallberg-Rassy 340 på en jämförelse mot föregångaren Hallberg-Rassy 342 från 2005 Testet i hård vind och rejäl sjö, visade att mycket har hänt och att nästan allt är ännu bättre.

Under testet av HR 340 -2017 och 342 sjösatt 2005 rådde sydostlig kuling 14 – 17 m/sek och båtarna sattes på prov när vi slörade inomskärs från Ellös till Lysekil och sedan kryssade utomskärs till Gullholmen. Två rev i storen och fock var egentligen för mycket, men båtarna klarade sig godtagbart, stabiliteten räckte till och den solida gången ingav trygghetskänsla. Enstaka stamp hade 342, men inga uppskärningar, inte ens när selftackern tryckte ner båten efter slag. På 340 fick besättningen att par broachar på halvvind. Rodertrycket ökade något på 342 när vinden tog i, men var fortsatt neutralt på 340.

Styrkänslan i 340 testade Axel Nissen-Lie från den norska tidningen Seilas, som rattade båten i hårdvinden på havet: -”Styrningen är typisk för båtar med två roder. Två rattar ökar friktionen, men det var aldrig stora krafter i ratten och greppet var bra. Styrpositionen kräver att man håller armen böjd. Men jag blev aldrig trött och det behövdes bara små utslag för att hålla båten på kurs. I 14m/sek var två rev och full fock för mycket, särskilt när sjön kom in från sidan, då tappade rodret greppet ett par gånger. Trots det var 340 20 minuter före HR 342:an efter 1,5 timmars kraftig kryss, vilket visar att det bredare skrovet och den tyngre kölen ökar upplevelsen under segling.”

Lätt vind och regn andra dagen visade på stor fartskillnad, vi mätte inte ens tiden, så lätt seglade 340 om 342 från lä och akterifrån.

05

Överraskande rask 

Fin fart är alltid trevligt och attraktivt även på en solid cruiser. Tidigare tester med HR 342 och andra båtar i samma storlek som Axel och jag har gjort, visade att konceptet kan överraska. 342:an var näst snabbast bland fem 33 – 34-fotare 2008. Idag skulle en test av HR 340 mot nya lätta Diva 34, snabba Arcona 340, rymliga Xc 35 och miss Scandinavia 2012 – Linjett 34, vara spännande att göra. För HR- konceptet har som sagt överraskat förr och slutsatsen skulle kanske bli att viktjakt är överdrivet, att tyngd ger fart i nivå med raciga cruisers när det blåser.

01

Drygt en meter längre vattenlinjen, 5 cm större bredd och sju kvadrat mer segel i 340 förklarar den högre farten. Enligt SRS är skillnaden till 342 sex procent, en sorts kvantifiering av prestandaökningen på tolv år. Än mer intressant är att stabiliteten i 340 är större än i 342, trots sju kvadrat mer segel. Det rätande momentet är 33,7 kilonewtonmeter mot 28,5. Det är dessutom bättre än i någon annan 34-fotare. Mer fart och mer stabilitet är mumma oavsett hur du seglar.

Design i meningen linjespel, är subjektivt och först hade jag lite vankelmod inför 340 på samma sätt som inför 342 när den var ny. Mer kompakt, kortare överhäng och nära nog rät stäv och högre överbyggnad tar en stund att gilla. Å andra sidan ger det smala förskeppet, den höga stäven, de raka skrovsidorna, det inbyggda peket och rigghöjden goda vibbar. I slutändan är designern Frers bara att gratulera till att ha lyckats modernisera stilen.

Ruta och blå rand

Vindrutan på 340 och även på 342 går igen från Rasmus 35 sjösatt 1967 och den blå randen från HR 38:an år 1977. Ruta går sällan bitna igång på – vindmotstånd och sämre sikt är invändningarna. Men i dåligt väder, som i testet, är den ett enastående vindskydd.

Sittbrunnen i 340 är kilformad och bredare bak än fram för att vara rymligare och i takt med tiden. Bredden försvårar dock spjärn, bara gastar med mannekänglånga ben gillar den. Å andra sidan har sittbänkarna tupplurslängd och sargarna är lika trevligt och tryggt höga som på 342:an. Framkomligheten med dubbla rattar i 340 är förnämlig, du når ruffen eller badbryggan utan kliv eller att dra in magen. På 342 får du kliva över skotbalken, vilket vissa menar är obekvämt, medan jag uppskattar att ha skotet i rätt höjd.

04

För rorsman har 340 bara en låg durklist, den duger precis för säker styrstadga. I 342 står den som styr trångt och måste ta fotspjärn mot lä-sargen. Räckena runt piedestalerna på 340 är föredömligt, på 342 finns bara ett kort räcke runt ratten. Ratthöjden på båda ger bekväm styrställning stående men du har mest plats på 340. Vill du sitta ner på 340, gör du det på badbryggan mot att sitta djupt på akterbänken på 342. Att styra med raka armar går dock inte på vare sig 340 eller 342, sargarna går hela vägen bak. Klart opraktisk är storskotet på durken på 340 – svårt att lossa och en skotpåle i bänkhöjd skulle fungera bättre. Fockvinscharna räcker knappt, gasten på 340 fick mjölksyra i armarna när han tog rev och skotade i hårdvinden och önskade sig el-vinschar. Även fallvinscharna är små, och utan selftailing och växel får man ta i max. På 342 är vinscharna också på gränsen och att ta hem det sista på selftackern var tungt. I gengäld var det supersmidigt och tryggt att slå, bara lägga om och komma på kurs på några sekunder. Den möjligheten finns även som tillval på 340.

Omgjord inredning 

Inredningen i 340 är omgjord mot 342 med toaletten midskepps för större salong och dito förpik. Med maststöttan intill huvudskottet känns volymen nästan som i en 37-fotare. Att gå på toa under gång i 340 är dock inte som i 342. För att gå fram under gång får du greppa räckena i taket och det stadiga bordet. Klosetten kunde dessutom stå långskepps för tryggare sittställning.

Salongen i Hallberg-Rassy 340. (Foto: Hallberg-Rassy)

Salongen i Hallberg-Rassy 342.

Ifråga om pentry är 340 bättre än 342 genom ryggstöd mot trappan så att du kan brassa skaffning under gång. Bra ståhöjd, bra avställning och fler lådor är också praktiskt. Därtill har styrbordskojen full längd, på 342 får du sticka in fötterna under kartbordet.

Istället för kartbord har 340 ett halvhögt skåp med hylla om babord. Visst kan man sakna plats för datorn, men mycket görs ju med mobilen och behöver man breda ut sig finns salongsbordet.

Finishen i 340 har samma jämna Khayamagogny, massiva hörnstolpar och böjlimmade kantlister som 342. Nytt är att luckorna har flush fronter mot överfalsade förr. Lacken är nu vattenbaserad och har fyra lager för tålig yta och noll emissioner. Mindre bra är att dynorna var hårda att sova på, 342:an är bekvämare, men testbåten ” Happie ” hade kostats på Tempurmadrasser. Även 340 går att få med lyxiga dynor.

Pentryt i Hallberg-Rassy 340. (Foto: Hallberg-Rassy)

Pentryt i Hallberg-Rassy 342.

 Biffigare balkar

Vad har hänt byggtekniskt? En del, även 340 har kraftigt laminat, sprutat för tjocklek och handrullat för styrka. Vakuum ger för tunna och känsliga laminat, anser varvet och mervikten behövs för solid gång. Vinylester i ytterskiktet, hårdare Divinycell där så behövs och mer riktade fibrer optimerar laminatet.

Bottenbalkarna är längre och högre på 340 och skrovet är isolerat till kölstråket inte bara till vattenlinjen som på 342. Även kölinfästningen är starkare med längre vinklad anslutning mot skrovet och massivlaminat i akter och framkant. Fler balkar och kraftiga, tätt placerade kölbultar känns bra. Bara bredare kölbrickor önskas.

För motor då?  Dubbla roder på 340 ger lika snäv svängradie som på 342. Men 340 behöver några extra sekunder innan rodren biter. Kanske greppet kommer fortare med trebladig propeller? Tyst, nersänkbar bogpropeller finns som tillval för perfektionister på tilläggningar. På back reagerar 340 oväntat bra, får fortare grepp än 342 och inget bänd uppstår på bladen.

02

Högt substansvärde

Beträffande pris låg 340 cirka 100 000 kronor över 342 våren 2017 och frågan var om köparna skulle nappa. Men finesserna och modernare båt, fick dem att välja 340 före 342 och nu är båt 8 i produktion. Leverans går likväl att få till sommaren, byggtiden är trimmad till cirka 1,5 månader med hjälp av fler varvsgemensamma komponenter jämfört med 342.

Med elektronik, teakdäck, membransegel, badbrygga, värmare, varmvatten, landström, bogpropeller, elektrisk Furlex, autopilot, ankarspel VHF, radar med mera, hamnar 340 snart över 3,0 MSEK. Om det kan vänner av låga priser tänka att det är mycket för en 34-fotare. Så är det, men som med 342, beror nivån på substans – på byggsätt, materialval och utrustning. Till kalkylen kan man lägga bra andrahandsvärde. Att 342 står högt, tyder försäljning i höstas av en 342/05 för 1 350 000 kr. Som ny kostade den 1 625 000 kr.

Över allt vilar Känslan i 340 och 342. Kvalitet är abstrakt, men blir konkret ombord i bägge  av utförandet och stadgan. Lägg till faktorn ägarglädje och 342:an i testet ”Happie” som ägarinnan Charlotta Andersson seglar året om, bor i hela sommaren och har i bra skick. Samma sak ger 340, så söker du solid gång och sköna prestanda, blir du garanterat glatt överraskad. Det kan Magnus Rassy, Axel och jag intyga efter vårt nyaste test.

Curt Gelin
Foto: Aron Borg, Båtagent
06

07

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *