Vintersegling. Ett ord som skapar drömmar likaväl som skeptiska tankar. Jag har själv aldrig full ut testat på hur det egentligen är att segla mitt i vintern, utan endast föreställt mig hur det å ana sidan kan vara alldeles magiskt och å andra sidan kallt och eländigt. Därför bestämde jag mig för att göra ett test, och kontaktade våra vänner på Hallberg-Rassy som jag vet alltid har båtar i vattnet, reda att kasta loss även när termometern kryper under T-shirt temperatur.
Vi gav oss ut en bitande kall decemberdag utanför varvet på västkusten med termometern på 1-2 grader på plussidan och en frånlandskuling på 10-15 m/s. Perfekta förhållanden att testa konceptet! Jag hade förberett mig väl med underställ, dubbla ulltröjor, fleecetröja samt vind -och vattentäta byxor och jacka. Det klädesplagg som skulle visa sig vara av största vikt var också det minsta, nämligen handskarna.
Båten vi seglade var en Hallberg-Rassy 40C, en fantastisk båt som tryggt och säkert tog oss över våghöjder och ned i vågdalar. Skönt att inte skrovet känner av det kalla vattnet tänkte jag när stäven brakade rakt in i en våg bestående av åtskilliga kubikmeter 4 gradigt saltvatten.
Ganska snabbt kunde jag konstatera att olika platser ombord på båten skiljer avsevärt i temperatur. Givetvis hade vi värmaren i full gång under däck och där var miljön lika behaglig som i vilken lyxvilla med havsutsikt som helst. Men även ovan däck visade sig skillnaderna mellan att sitta i lä och trygghet under sprayhood jämfört med att stå i vinden på akterdäcket vara som skillnaden mellan natt och dag. Detta måste utnyttjas under vintersegling för att behålla värmen i kroppen.
Tricket är att inte stå exponerad för vind och kyla för långa pass utan turas om med styrning och andra sysslor på däck och sedan ge varandra chansen att komma i lä och återhämta värmen.
Kylan i vattnet är naturligtvis en faktor som påverkar hur man bör anpassa sitt tänk kring säkerheten. Att hamna i vattnet kan vara förödande eftersom värmen transporteras ut ur kroppen extremt snabbt. För att minimirea risken att hamna i vattnet är det därför extra viktigt att under vintersegling planera manövrar i förväg för att inte hamna i stressade situationer. Med lugn och sans i seglingen går det sällan fel.
Naturen ter sig fantastiskt vacker på vintern, havet visar sig från en annan sida. Landskapet är kargt och ogästvänligt på ett mäktigt sätt. Att segla på vintern ger en ny dimension till seglingen! Jag skulle absolut vilja göra om det och skulle vilja utmana dig som äger en båt att ägna vintersegling en tanke. Kanske du ska testa att låta båten ligga i ett par månader extra innan upptagning för att kunna nyttja den ett par helger till nästa år?
Efter finanskrisen 2008-2009 rasade den europeiska nybåtsproduktionen per år från ca 12000 segelbåtar mellan 30-60 fot till drygt 2000. Sedan dess har produktionen inte återhämtat sig.
Priserna på fina begagnade segelbåtar sjönk rejält under många år, men 2018 började marknaden stabiliseras och sedan kom den eländiga pandemin 2020 och efterfrågan exploderade, likaså priserna. 2021 fortsatte på samma sätt, allt mer ont om fina båtar, och många exporterades till främst Danmark och Tyskland på grund av den svaga svenska kronan.
2022 ser det lite annorlunda ut, men ändå fortsatt skaplig efterfrågan på välhållna objekt. Tempot är mera normalt nu, inte lika hetsiga budgivningar och vi mäklare känner att vi hinner med alla frågor från hugade spekulanter. Dock driver inflationen upp nybåtspriserna och min spaning är att begagnatpriserna därav inte kommer gå ner märkbart, räntehöjningar mm. till trots.
Motorbåtsmarknaden har lugnat sig mer, kanske en kombination av att säsongen 2022 var relativt blåsig och att bränslepriserna nått rekordnivåer. Utbudet av bra objekt är stort, och det tar lite längre tid för köpare och säljare att hitta varandra så att säga.
Nu ligger vi i startgroparna för höstens flytande båtmässor i Köpenhamn, Helsingfors, Gustavsberg, Flensburg och Ellös. Så passa på att besöka någon av dessa mässor och prata båt med oss.
Hej igen. Jag heter Aron Wärnberg, är 17 år gammal och bor i Ljungskile. Förra året skrev jag ett inlägg om min elitsatning i segling och om EM i Garda som jag skulle segla då och nu är det dags igen.
Förra sommaren seglade jag som sagt ett EM i jollen RS Aero. Jag blev den näst bästa ungdomen men bara tolfte i totalen inräknat seniorer. Jag ville mer och kände att jag kunde mer men jag var ändå ganska nöjd efteråt. Det var en rolig och lärorikt regatta på ett häftigt ställe. Den tävlingen följdes sedan upp av SM där jag kom trea.
Efter alla regattor 2021 så ville jag utveckla min segling mera. Så jag bestämde mig för att börja segla Laser. Därför började jag under vintern segla Laser eller ILCA som båten numera heter. Mitt kortsiktiga mål med detta är att utvecklas så mycket jag kan. Därför har jag under vintern och våren tränat både hemma och på träningsläger i ILCA klassen. Att segla ILCA, som är väldigt lik Aeron på många sätt vilket har hjälpt mig att utvecklas mycket under våren i båda klasserna. Mina svagheter har blivit färre och mindre och mina styrkor starkare. Utvecklingen som jag haft under våren har verkligen varit givande och det känns härligt när jag vet att det går framåt.
Under denna sommaren hade jag inte planerat att delta i så många tävlingar som under tidigare år. Både för att jag var i en träningsperiod, samt för att jag lärt mig ungefär hur mycket tävling jag orkar med innan det blir för mycket. Under säsongen har jag hittills deltagit i två ILCA gp tävlingar, en Aero gp tävling och sist men inte minst ungdoms VM i Aero 7. UVM var en svår regatta där många riktigt bra seglare var med, bland annat en litauisk landslagsseglare i ILCA. Efter några dagars segling under mycket varierande förhållanden med flera topp-4 placeringar hamnade jag på (och fick nöja mig med) en åttonde plats i totalen och en tredje plats bland U19 seglarna.
Under hösten ska jag delta i flera olika regattor, bland annat några deltävlingar i både ILCA- och Aero gp-serien, men även en deltävling i seglings Allsvenskan för Ljungskile Segelsällskap och SM i Aero. Högst på prioriteringslistan hamnar Aero SM, jag har höga förväntingar inför det och jag vill vara på pallen. Höstens regattor ska bli riktigt roliga och utmanande att segla och jag ser redan fram emot det!
För några år sedan fick jag förtroendet att sälja en fin franskbyggd båt som endast seglat några få dagar sedan hon levererats från varvet ett par år tidigare. Under däck luktade det nytt. Dessutom hade ägarna låtit installera all tänkbar utrustning, med mycket teknik som bland annat bog-och akterpropeller kopplat till ett smart styrsystem.
En spekulant flög över från England till ett kallt och grått Göteborg en decemberdag för att titta på båten och föll pladask, detta skulle bli familjens sommarbostad i Sverige ett par år innan de skulle segla hem och tulla in båten innan brexit. Båten stod instuvad i en hall och köparna fick ge sig till tåls några månader innan sjöbesiktning och sedan leverans kunde ske.
Strax efter att isen lämnat Bohuskustens vikar sjösattes båten. Köparna satte sig återigen på ett plan över Nordsjön och anlände med förväntningarna på topp. Jag, besiktningsmannen Peter och far och son från köparfamiljen träffades för en provtur innan affären skulle göras klart och båten skulle lämnas över till de nya ägarna.
Innan vi kastade förtöjningslinorna checkade vi så alla system gick i gång men akterpropellern ville inte vara med. Hmm… En kille från varvet där båten låg hoppade ner i båten med lite kablar och mätutrustning. Efter en stund kom han upp igen och bad oss testa. Nu så!
Vi kastade loss och stävade ut. En stilla förmiddag med solens första vårstrålar som kämpade sig över trädtopparna och gav hopp om livet. En bit utanför hamnen påbörjade Peter sina tester av motor och utrustning. En av testerna gick ut på att fresta på bog och akterpropeller lite så vi gjorde en 360 graders snurr. Plötsligt hör vi ett rop från ruffen; FIRE! Köparsonen kommer upp med väldig fart, ”Fire in the aft cabin!”
Hur långt har vi till närmsta brygga, klarar man simma dit i det kalla vattnet hann jag tänka. Det tar bara en sekund för mig och Peter att synka ihop oss. Jag tar rodret medan Peter rusar ner, får tag i en brandsläckare och vidare mot akterkabinen. Där nere står en liten låga upp från batterierna. Peter klämmer av ett par puffar med pulversläckaren och sedan är situationen under kontroll. Vi slapp simma, puh.
Tydligen hade man kopplat ihop akterpropellerns batteri med förbrukningsbatterierna med en startkabel av en för klen dimension vilket orsakat värmeutvecklingen som startat branden. Som tur var hade luckan till batterierna lämnats öppen så branden upptäcktes i tidigt skede.
På otroligt många av de båtar vi säljer visar sig brandsläckarna vara obrukbara vid besiktningen. Service/bytesintervallen på en pulversläckare ska vara 5 år, men ofta stöter vi på släckare som passerat 15 år! Vänder man släckaren uppochned och lägger örat mot ska man höra ett sss-ljud när pulvret rinner genom släckaren. Är släckaren för gammal hör man istället en duns när stelnat pulver faller ner. Se efter dina brandsläckare inför säsongen och byt alla släckare som är äldre än 5 år, det är en billig båt och livförsäkring!
Med två pandemisäsonger bakom oss så kan jag konstatera att välskötta begagnade båtar säljer. Vi som mäklare upplever en allt större efterfrågan på såväl motorbåtar som segelbåtar.
Det talas ibland om att det är brist på begagnat, men det vill jag nog inte riktigt hålla med om. Mängder av fina båtar kommer fortlöpande in för försäljning, men skillnaden mot tidigare år är att båtarna omsätts snabbare, så vårt lager av båtar blir aldrig speciellt stort.
2019 tog det mellan 60–70 dagar att sälja en båt, 2020 kanske 40, och nu tar det sällan mer än 30 dagar. Sedan menar jag att en bra försäljning skall ta 30 dagar för att alla parter skall hinna med, säljare, köpare, banker, besiktningsmän, varv, samt att eventuella åtgärder på båtarna hinns med före leverans. Därför är hösten ofta en betydligt lugnare period att köpa båt.
Vad händer med priserna? Ja, det kan man reflektera över. Jag hör många som sålt sina båtar i år och förra året tveka inför att köpa nyare begagnade båtar, helt enkelt för att man tycker att det blivit för dyrt. Men jag menar ett det prisfall som varit minst sagt blodigt på fina begagnade båtar varit alldeles för stort i relation till nya båtar. Vad vi nu ser är alltså en liten prisjustering uppåt, till det värde båtarna faktiskt har. Så att köpa en välskött bättre begagnad båt är inte som att köpa en bil.
Dessutom får man en mängd fantastiska upplevelser på köpet. Så passa på att botanisera bland våra annonser och kanske finner ni en passande båt inför säsongen 2022.
Det första steget är oftast det svåraste, men en dag så kan man gå. För mig är EM i Gardasjön mitt första steg.
Jag heter Aron Wärnberg, är 16 år gammal och bor i Ljungskile. Segling har alltid varit en central del av mitt liv och som liten semesterseglade jag mycket i Bohusläns skärgård. Men det var först genom min pappa som jag fick smaka på tävlingssegling. Han seglade en del jolletävlingar men framför allt så seglade han Bohusracet i princip varje år med vår Albin Nova. Tack vare hans intresse började jag intressera mig och det hela slutade med att jag blev en tävlingsseglare. Som tolvåring började jag segla tävlingar i ungdomsjolle klassen RS Tera. De följande åren seglade jag många tävlingar, bland annat två SM och två VM. Tillslut insåg jag att jag vill elitsatsa på segling. Som fjortonåring ansökte jag till Riksidrottsgymnasiet i segling, men kom tyvärr inte in. Istället bestämde jag mig för att elitsatsa själv. Jag fick hjälp av mina föräldrar och en gammal världsmästare i båtklassen 505, PA Hallberg.
Inför säsongen 2021 så hade jag som mål att delta i SM, VM, UVM och GP serien i RS Aero. Men att göra allt detta kostar pengar, pengar som inte jag har. Jag behövde sponsring. Men vilka skulle egentligen vilja sponsra mig? Tillslut bestämde jag mig för att fråga Båtagent eftersom jag visste att de hade ett kontor i Ljungskile. Jag formulerade en vackert utformad förfrågan, och nu är jag sponsrad av Båtagent. I samband med detta fick jag vara med i Båtagent show, en sevärd bravad av båtmäklare och andra maritimt relaterade människor.
Tack vare Båtagents sponsring ska jag nu segla mästerskap nere i Europa. Från början skulle jag seglat både UVM och VM men det tidigare nämnda blev inställt och VM:et blev ett EM istället. Jag hoppas på ett roligt mästerskap där jag får mäta mig med Europas bästa, och i bästa fall slå Europas bästa. Oavsett vad så är EM i Malcesine vid Gardasjön min karriärs första steg. Nu hoppas jag bara att jag kan lära mig gå.
Såld båt i Lissabon: Svenskägd Nauticat 43 fann sin nya, svenska ägare, genom Båtagents mäklare i Portugal – Niklas Forsén på Portugalagent.
Nu har vi sålt en fin äldre dam i Lissabon – Frenesi af Öregrund. En Nauticat 43 som seglades ner från Sverige till Portugal och Lissabon under sommaren 2019. Efter september 2019 har båten haft hemmahamn i Marina Parque das Nações i Lissabon. Under sensommaren 2020 bestämde sig ägarna för att skaffa husbil i stället varför man vände sig till oss på Båtagentoch Portugalagent. Vi lade ut båten till försäljning i slutet av augusti och i oktober var båten såld.
Säkra båtvisningar i Portugal
Givetvis har vi haft en del utmaningar med pandemin. En del spekulanter har inte velat resa i samma utsträckning som tidigare vilket vi givetvis har stor förståelse för. Under visningarna som vi ändå genomfört har vi följt de ganska restriktiva regler som gäller i Portugal. Munskydd på, endast en spekulant (eller ett sambopar) i båten samtidigt och ingen mäklare som nosar dem i örat i trånga utrymmen.
Sälja båt som ligger i Portugal? Så här går det till med Båtagent och Portugalagent:
Genom ett nära samarbete mellan Båtagent och Portugalagent, där Portugalagent är franchisetagare i Portugal åt Båtagent kan vi förmedla båtförsäljning på plats i Portugal.
Hela upplägget med genomgång av båten, avtal m m blir på svenska. Marknadsföringen och annonsering sker genom Båtagents försorg vilket borgar för en bred annonsering både på webben och i valda tidningar. Självfallet kommer båten även annonseras brett i hela EU. Både på engelska och svenska.
Värdet på just din båt är självklart en viktig pusselbit vid en försäljning men det kan även vara nyttigt att få reda på i andra sammanhang såsom vid bodelningar, försäljning till barnen etc.
Vid en försäljning menar vi att det optimala annonspriset är just det pris den kund som är villig att betala som mest för båten är beredd att ge, varken mer eller mindre. Detta för att säljaren ska få ut maximalt för sin båt utan att övervärdera den och riskera att dra ut på processen eller för den delen att släppa iväg den för billigt. Därför blir det vid en försäljning viktigt att hitta ett korrekt värde och annonspris föra att maximera affären.
Att värdera en båt kan vara komplicerat men ibland enklare, allt beror på vad det är för objekt. Vi utgår ifrån tre grundpelare som alltid ska vägas in för att kunna fastställa ett så korrekt värde som möjligt: objektet, nuvarande marknadsläge och historiska försäljningar. Objektet eller båten i sig påverkar självklart vilket värde den betingar. Här behöver aspekter som utrustning, årsmodell, gångtimmar, allmänskick m.m. vägas in. Denna information har man sedan med sig in i efterforskningarna kring vad för liknande båtar som finns på marknaden just nu, hur utbudet ser ut just nu.
Nuvarande efterfrågan är naturligtvis ytterligare en viktig parameter att väga in men är för det mest extremt svår att förutse. Under rådande Coronakris vet vi att efterfrågan har ökat i förhållande till utbudet men läget kan snabbt förändras igen.
Nästa steg är att göra en analys över vad liknande objekt har sålts för historiskt. Via tillgång till välfyllda register hos olika annonsplattformar och inte minst vårt eget register över sålda båtar får vi snabbt en uppfattning över vad liknande objekt sålts för de senaste 2-3 åren. Här är det viktigt att titta på faktiska försäljningspriser och inte bara annonspriserna, dessa kan i värsta fall skilja sig tiotals procentenheter.
Slutligen sammanställs analysen och informationen till en samlad bild som ligger till grund för att fastställa ett rimligt värde på båten. I detta steg är en portion magkänsla och ett bagage av många tidigare affärer till enorm nytta. Här på Båtagent har vi förmånen att kunna bolla frågan med kunniga kollegor och tillsammans navigera rätt i den snåriga värderingsdjungeln. Dagens marknadsvärde på din båt är just vad ordet antyder, det marknaden är villig att betala för din båt. Det går inte att trolla med marknaden, men det går att maximera priset och hitta den kund som är beredd att betala mest för båten.
Undertecknad har genomlevt ett antal olika kriser, fastighetskrisen på 90-talet, it-bubblan på 2000-talet, och finanskrisen som de flesta av oss kanske har i färskt minne, dock inga krig, men väl efterdyningarna av krigets påverkan på samhället och vad det gör med människor i samband med Balkankriget på 90-talet då jag under många år arbetade i området.
Nu har vi en pandemi att hantera och den slår fruktansvärt hårt mot länder, människor och näringar.
Beteenden kommer förändras, främst vårt resande, såväl i tjänsten som turistandet. Lågprisflygen kommer sannolikt försvinna, och priset på resan till Thailand kommer nog öka rejält.
Digitala lösningar för affärsmöten kommer användas i större utsträckning istället för att flyga kors och tvärs, men positivt är att mer tid kommer skapas för att umgås med nära och kära.
Sverige är inget undantag, omställningen kommer såklart påverka oss och vårt samhälle, även om vi hittills har haft ett annorlunda förhållningssätt till pandemin jämfört med övriga världen.
I Sverige har vi något som är helt unikt, nämligen vår fantastiska kust och skärgård, och inte att förglömma, Göta Kanal och våra mäktiga insjöar. Så en semester i båt är ett bra sätt att hantera Covid-19, man har sitt eget hem med sig, och klarar av att distansera sig och minimera smittspridningen.
Marknaden för begagnade båtar upplever just nu ett rejält lyft, intresset är mycket stort, och jag menar att det numera inte är köparnas marknad, utan att det råder jämnvikt mellan utbud och efterfrågan. Vi får alltsom oftast ut nästan begärt pris för våra objekt, och antalet budgivningar ökar. Så om ni hittat drömbåten, vila inte för länge på hanen, risken är då stor att ni missar tåget eller båten.
Det är en mäktig känsla att ligga på rygg på däck och titta upp mot den gigantiska stjärnhimlen. Mot masttoppen som vajar fram och tillbaka på ett nästan kusligt sätt, upplyst av topplanternan. Det enda som hörs är vinden som i ojämn takt sliter i seglet, och de höga vågorna som brusar när de slår mot skrovet. Luften är ljummen. Det är natt och vi är mitt ute på Atlanten. På ett av de gigantiska världshaven, på väg mot Västindien non-stop från Gran Canaria. Allt som finns är himmel, hav – och vind. Det är en makalös känsla av frihet. Av spänning. Och av lycka.
Vi är tio personer ombord som delar dessa känslor av frihet, spänning och lycka. Några känner varandra sedan innan men i övrigt är det en unik kombination av karaktärer som alla har ett gemensamt intresse – eller till och med passion: att segla.
Atlantic Rally for Crusiers
Äventyret börjar redan en dryg vecka innan avfärd med sammankomst i marinan i Las Palmas där vi bekantar oss med Pitanga för första gången. Pitanga är en Oyster 745 som är 80 fot lång och mer bekväm än många permanentboenden på land. Det hälsas glatt med lite nervösa leenden – inte nog med att vi ska bo och leva tillsammans i ungefär tre veckors tid, vi ska också på ett säkert sätt ta Pitanga och oss själva till andra sidan Atlanten. Någon har drömt om att korsa Atlanten sedan barnsben medan någon annan gör det för tredje gången. Oavsett bakgrund eller anledning så är det vi som är teamet som genomför detta otroliga äventyr.
Vi deltar i den årliga Atlantseglingstävlingen ”Atlantic Rally for Crusiers” (ARC) och lämnar Gran Canaria samma dag och samma tid som 280 andra segelbåtar med målet St Lucia. Men själva tävlingen är sekundär – det här är ett event med deltagare i alla åldrar och fokus på gemenskap och seglingsglädje, vilket märks tydligt på det fullspäckade schemat med seminarier, mingel och festligheter under veckan. Det finns dock en racingklass och en crusingklass, så vill man gå all-in över Atlanten så går det bra, men de flesta ser det här som ett äventyr, en upplevelse för livet.
Hela gänget före starten!
Mot Karibien
Den sista söndagen i november lämnar vi Gran Canaria på ett mycket högtidligt sätt med pompa, ståt och applåderande publik medan båtarna skapar trafikstockning i den lilla kanalen ut från marinan. Stämningen är oslagbar. Solen skiner, det vinkas och tjoas och tjimmas från land och tack vare vår egen underhållare Per ombord, spelar vi alla på små instrument och sjunger vår team-song om och om igen.”Piiiitanga, crossing the Atlantic! Piiiitanga, sail a little faster! Piiitanga, she has to be first in St Lucia!”
Succé både ombord och på land!
13.00 går startskottet och alla båtar ilar över startlinjen. Nåja, så gott det går i fem sekundmeter vind och något som ser ut som myrornas krig på plottern. När det största adrenalinkicken efter starten har lagt sig, första kvällen nalkas, det småpratas om sjösjukeplåstrens kommande effekt och äts paella i solnedgången, ja då känns allt bara väääldigt härligt.
Mycket förberedelser
Livet på båten är lite av ett socialt experiment.* Tio personer som inte känner varandra ska spendera cirka två veckor tillsammans på en, även om båten är ganska stor, begränsad yta. Båten seglas dygnet runt efter ett rullande schema vilket medför både oregelbunden och för lite sömn hos alla. Det gäller att inte tappa fokus, det är en stor båt och krafterna i hav och vind är starka.
Att vara ute till sjöss under så lång tid kräver också sina förberedelser och många team har planerat överseglingen under minst ett år. Inte nog med att båten ska vara redo för den påfrestning som det är att segla oavbrutet under denna tid, även besättningen ska klara av det. Hålla sams och bra energi, och inte minst äta och dricka. Det är ett projekt i sig att handla och planera alla frukostar, luncher och middagar – med tillhörande drycker – till så många under så lång tid. Men eftersom Pitanga är en av de bekvämare båtarna man kan tänka sig, så är livet som kock ganska mysigt i galleyt där det finns både mikrovågsugn, induktionshäll samt stor kyl och frys.
Pitanga strax före starten i Las Palmas.
Några av killarna är entusiastiska fiskare så vi har hela tiden två linor med rejäla beten i vattnet efter båten, och det dras upp både en, två och tre stora fiskar under besättningens jubel. Det nöjda mumsandet på både frukost, lunch och middag med tillhörande glada tillrop om fantastisk mat kan skämma bort vilken hobbykock som helst, och vi är alla rörande överens om hur stor inverkan god mat och dryck har på ett äventyr som detta. Tillsammans med några väl valda låtskatter från Pers Pitangasånghäfte såklart.
När det inte blir som man tänkt sig… … men det blir bra ändå.
Trots att fokus egentligen inte är tävlingen, så vill vi alla vinna. De inledande dagarna är vi starka och ligger i täten, seglingen är fantastisk och vi ser inte skymten av en enda ”squall” som annars är både vanligt och stökigt eftersom seglen då måste revas för att inte riskera att gå sönder av de kraftiga vindbyarna.
Solen skiner, det pustas och stånkas under de få men välgörande yogapassen på gungande däck, det lyssnas på musik, diskuteras gippar och strumpor (till spinnakern) och applåderas när vi maxar med 13 knop och satellitmeddelanden når oss att vi tagit placeringar i tävlingen. Men inget gott varar för evigt. En vecka in, när vi är mitt på havet, säger det PANG när skotet till spinnakern lossnar och flyger upp i luften. Sju man försöker under kaptens lugna ledning fånga in och ta ner seglet, men krafterna är starka och det tar över en timma innan vi lyckats få ombord den 400 kvadratmeter stora spinnakern som då gått i två delar och är borträknad för resten av resan.
Modet hålls uppe och i de lätta vindarna sätter vi lättvindsspinnaker och ilar vidare – tills dagen efter då det upptäcks en reva i även denna spinnaker. Stämningen sjunker lite när vi inser att hoppet är ute för att vinna, vi som låg så bra till. Vindarna och förhållandena är dock extremt gynnsamma och vi snittar till allas förtjusning 10 knop på bara storsegel och fock.
O’hoj, land i sikte!
Underbart är kort och tyvärr har även focken fått sig en reva. Beslutet att rulla in och starta motorn de sista dagarna är motvilligt men nödvändigt för att ta oss iland. Det är dock fortsatt glatt ombord och det berättas både den ena och andra galna historien nu när alla kommit varandra närmare. De sista vackra solnedgångarna avnjuts med en kall öl och plötsligt ropas det från vakten att land är i sikte! Jodå, toppen på berget Gros Piton på St. Lucia börjar skymtas vid horisonten och pulsen stiger ombord. Samtidigt blandas lättade leenden med lite mer molokna – det här betyder ju slutet på vår resa, slutet på vårt gemensamma äventyr.
Pitanga vid starten i Las Palmas.
När vi lägger till i marinan välkomnas vi med den klassiska Karibiska drinken Rum-Punsch och det skålas, sjungs och ingen verkar riktigt vilja sätta den första foten iland efter 15 dagar till havs. När de flip-flopprydda tassarna till slut trampar ner på betongbryggan är det över. Vi gjorde det. Vi tog oss 3000 sjömil non-stop på öppet hav, över Atlanten. Och detta med glada miner, fräscha bananer ända till sista dagen och utan större katastrofer än tre söndriga segel samt ett halvmosat lillfinger efter ett missöde med vinchen.
Dagarna efter ankomst droppar besättningen av en efter en, men av aktiviteten i Whats-Appgruppen att döma så är det numer tio vänner som skickar bilder, uppdateringar och födelsedagshälsningar till varandra. Det stora äventyret är över för denna gång, men minnena är många och fina, och vem vet – kanske de återupplivas snart igen.
//Linda Cederquist, kock samt den enda kvinnliga besättningsmedlemmen på Pitanga, och som utan tveka skulle segla över Atlanten igen. Helst med samma båt och besättning.
*vilket nu också är bekräftat i och med realityserien ”Över Atlanten” där sex kändisar seglar över Atlanten. Härmapor.
